”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.” (Lgr11 2019, s. 5).
Det finns ett samband mellan mobbing på nätet och i skolan. 87% av de elever som utsätts för mobbing på nätet blir även utsatta i skolan. Av de elever som är utsatta på både nätet och i skolan, som även går på skolor med få elever med utländsk bakgrund, är det många som utsätts på grund av hudfärg, religion och etnisk bakgrund (Flygare & Johansson 2013, s. 141).Enligt forskning är det tre insatser som är särskilt effektiva mot mobbning och kränkningar på nätet. Kartläggning av elevernas situation, relationsfrämjande insatser och elevers aktiva medverkan i det främjande arbetet (Flygare & Johansson 2013, s.142).
På vår skola arbetar vi därför utifrån dessa insatser, vi kartlägger elevernas situation genom att arbeta för en nära relation till eleverna för att de ska känna sig trygga med att berätta för personalen om något skulle vara fel men även genom att göra trygghetsenkäter där eleverna är anonyma.
För att eleverna ska vara aktiva i medverkan av det främjande arbetet anordnar skolan olika trivselverksamheter för att stärka samhörigheten och relationen både mellan lärare och elever.
” Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.” (Lgr11 2019, s.6).
Människors liv ser alltmer olika ut beroende på deras ekonomiska och sociala bakgrunder. Segregation i samhället, som tidigare varit baserad på klass, är idag även baserad på etnicitet. Könsstrukturer är också något som påverkar människors möjligheter och villkor i livet. Det finns fortfarande mönster som bevisar att normen än idag är maskulin inom bland annat skola, idrott och populärkultur. Vi pedagoger har ett stort ansvar vad gäller att bryta och motverka dessa normer. (Hammarén & Hellman 2016, s.9).
Genom att möta varje elev som en individ och inte utifrån kön och att ge samma möjlighet till lärande oavsett kön kan vi motverka könsmönster och verka för att ge samma villkor och möjligheter i samhället för kvinnor och män.
”Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska information, fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.” (Lgr11 2019, s. 7).
Som vi tidigare nämnt under mötet ställs det nya krav på skolan vad gäller digitalisering. Det ställs också krav på att eleverna utvecklar nya kunskaper som krävs för att kunna verka i ett digitaliserat samhälle. För att möta dessa krav arbetar vi med digitalisering i alla ämnen genom med hjälp av våra Chromebooks och olika internetbaserade lärresurser. Vi introducerar också tidigt ett kritiskt förhållningssätt gentemot vad som står på nätet för att utveckla elevernas källkritiska kunskaper inför framtiden.
Källor:
Hammarén, N. & Hellman, A. (2016). Gästredaktörerna har order! Barndom, ungdom, kultur och lärande. Educare, (2016:1), ss. 7-18. http://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016.1.pdf
Lgr11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr11: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=4206
Skolverket. (2013). Mobbning och kränkningar på nätet – omfattning och effekter av skolans insatser. I Flygare, E. & Johansson, B. (red.) Kränkningar i skolan – analyser av problem och lösningar. Stockholm: Skolverket, ss. 134-153.
Vill du läsa mer?
0 kommentar(er)
